Biodynamisk odling-Vad är det?

Biodynamisk odling

Biodynamisk odling grundar sig på Rudolf Steiners insikter om växtens livsprocesser och de krafter som påverkar livsprocesserna antingen uppbyggande eller nerbrytande. Steiners ideér om den biodynamiska odlingen finns samlade i ett verk som på svenska har titeln "En lantbrukskurs". I den boken beskriver Steiner bla hur solen, månen och olika ämnen påverkar växterna och hur påverkan går vidare till människorna som äter av växterna.

Den biodynamiska odlingen är i grunden en odlingsmetod som tar hänsyn till naturen och de krafter som hela tiden påverkar oss som människor och alla andra levande organismer på vår jord. De speciella biodynamiska preparaten som används av biodynamiker stärker växten i sin utveckling för att uppnå optimal näringskvalité, utvecklar och förändrar jorden och dess produktionsförmåga för att ge djuren foder med hög näringskvalitet så att också de kan utvecklas till friska och sunda individer.

Inom den biodynamiska odlingen strävar man till att arbeta med friskvård för jorden, det vill säga att det bästa sättet att komma till rätta med sjukdomar och skadedjursangrepp är att försöka skapa en biologiskt riktig grund för odling med hjälp av bra växtföljd, stallgödsel, kompost och biodynamisk preparat. Det ger produkter som smakar gott och har ett högt näringsvärde. Biodynamiska livsmedelsprodukter är märkta med Demeter-märket.

Preparat och kompost

För att förstärka de uppbyggande processerna och få den höga näringskvalitet som man eftersträvar i biodynamisk odling så tog Steiner fram ett antal preparat som framställs av olika kända läkeväxter samt kogödsel och kisel. Om vi jämför ekologisk odling och biodynamisk odling så är kanske den mest konkreta skillnaden just användningen av dessa biodynamiska preparat. En annan skillnad är att man i biodynamisk odling använder sig av komposterad stallgödsel. För övrigt är det liksom i ekologisk odling viktigt med en sund och mångsidig växtföljd. Bekämpningsmedel och konstgödsel är givetvis portförbjudna i den biodynamiska odlingen.

Biodynamiska preparat bidrar till en större humusbildning i matjordsskiktet, en mer balanserad utveckling hos grödan samt en bättre mognad och hållbarhet hos våra livsmedel. Preparaten används i homeopatiska portioner i komposten eller på odlingar.

Preparaten kan delas in i kompostpreparat och fältpreparat. Forskning visar att regelbunden användning av preparaten ökar mikrolivet i jorden samt ger växterna en mer balanserad utveckling. Kompostpreparaten utgörs av de sex specialkomposterade läkeväxterna rölleka, maskros, kamomill, nässla, ekbark och vänderot. Fältpreparaten görs av specialkomposterad kogödsel och pulvriserad kvartsmineral.

Humuspreparat:

Vitaliserar jorden och hjälper växten att finna det den behöver i jorden. Befrämjar rottillväxten hos växten.

Kiselpreparat:

Förhöjer grödans kvalitetsutveckling och hjälper till att stabilisera växtens ämnesomsättning i mognadsfasen.

Kamomill:

Har en reglerande verkan på tillväxt och mognad och gör att kväve och andra växtnäringämnen, bevaras bättre i växten stärker plantans tillväxtprocess och ger friskare växter

Rölleka:

Friskar upp och hjälper växterna att fånga kisel och andra ämnen som finns fint fördelande i atmosfären för att återberika jord som tröttats ut genom många års odling.

Maskros:

Ger växten förnimmelseförmåga och möjlighet till uppmärksamhet och en bättre samverkan med omgivningen. Ökar ljusinfluenserna i jorden.

Ekbark:

Ger kraft och hjälper växten att förebygga växtsjukdomar och svampangrepp.

Nässla:

Ger förnuft och sensibilitet till jorden så att växten själv kan hitta det den behöver i näringsväg och förhindrar att kvävet avges på fel sätt.

Vänderot:

Stabiliserar värmen i komposten och stimulerar ämnesomsättningen  

Så- och skördekalender

"Maria Thun har utfört ett enastående forskningsarbete sedan 1952. Grunden är den biodynamiska odlingsmetoden som har sitt ursprung i Rudolf Steiners "En lantbrukskurs".

Redan det förta året fann Maria Thun olikheter i växternas utveckling som inte kunde förklaras av utsädet, jordmån eller gödsling. Hon bestämde därför att undersöka om det fanns ett samband mellan växternas utveckling och himlakropparnas rörelser och konstellationer i världsrymden" Så- och skördekalender 2012

Såkalendern ges ut på många språk. I den kan man finna information om de bästa tidpunkterna för att så, plantera och sköta sina växter. Där finns även de bästa tiderna för skörd, biskötsel och bakning.